Författare: Roxana Cremer och Maura Dewey
Detta är berättelsen om två doktorander och nybörjare inom cykelsport som, trots att de aldrig tävlat eller cyklat mer än 130 km på en gång, lyckades avsluta sin första 315 km Vätternrundan.
Del 1: Träningsplanen
Vid den här tiden förra året började vi på allvar fundera över vad vi behövde göra för att genomföra Vätternrundan. Med ett anmält lag och en fantastisk utrustningssponsor i Sigr var allt som återstod att utforma en träningsplan. Våra förberedelsemål inkluderade:
- Genomgår ett konditionstest för att fastställa våra pulszoner
- Att följa ett veckovis träningsschema
- Lära sig tekniker för teamkörning
- Cyklar 200 km för att mäta känslan
- Cyklade i 8 timmar för att se hur långt man har cyklat
Spoiler-varning: Vi startade starkt och genomförde ett konditionstest under andra veckan i januari. Vi lyckades dock bara uppnå mål 1 och 3 före loppet.
Del 2: Träningsverkligheten
Vinterträningen började lovande med gymbesök för styrketräning och intervallpass, kompletterat med helger fyllda med vandring och längdskidåkning. Utan inomhusträningsmaskiner var kreativitet nyckeln under för kallt väder för cykling. Även om vi inte samlade på oss de mil vi planerade, med fyra månader kvar till loppet, verkade tiden vara tillräcklig.
Ett provisoriskt träningsläger på Mallorca under påsken markerade starten på vår utomhussäsong. Det var en blandning av utmanande bergsbestigningar, ikoniska leder som Cap de Formentor och en vistelse på ett pittoreskt pensionat i Caimari. Trots att vissa leder var avstängda och Maura råkade ut för en krasch (som tur var utan skador) var det en trevlig upplevelse som äntligen möjliggjorde betydande lagkilometer.
Träningen vacklade i senvåren när Maura åkte till London för att arbeta och jag var helt uppslukad av min doktorsavhandling som skulle vara inlämnad den 30 juni. Mitt liv kretsade kring sömn, ätande, avhandlingsskrivande och cykling. Gruppturer runt Stockholm introducerade mig till teamkörningsdynamik, inklusive enstaka punkteringar – två gånger på en lördag!
Del 3: Loppet
Med ökad stress och färre kilometer än hoppats justerade vi våra mål när vi anlände till Motala. Det ursprungliga målet på 12 timmar ersattes med att helt enkelt avsluta.
Vårt lopp började klockan 05:20 på lördagen. Vår detaljerade plan tog hänsyn till höjdskillnad, avstånd till assiststationer, kolhydratintag per timme och tempohantering. Trots planerna startade vi snabbt, med en snitthastighet på över 30 km/h under de första 100 km.
Efter det första stoppet vid Ödeshög hjälpte samarbetspartnern oss att uppskatta cykelsportens laganda. Första halvan var snabb, med hjälp av klart väder och effektiva raststopp, inklusive en rejäl paus i Hjo för lasagne.
Efter lunch navigerade vi parvis genom grupperna och gick ihop i ett lag en stund innan vi tog en vilsam tupplur i Åkersund. Det efterföljande segmentet var ensamt och utmanande, vilket ledde fram till ett föryngrande drag bakom en grupp erfarna ryttare mot slutet.
När vi korsade mållinjen klockan 19:00 överträffade vi våra justerade förväntningar med en målgångstid på 11 timmar och 20 minuter. Resan var ett bevis på kamratskapet bland cyklisterna och vår motståndskraft mot träningsproblem. Ett särskilt tack till Sigr för deras stöd, som fick oss att känna oss enade och underlättade den dagslånga sadelupplevelsen. Vi ser fram emot 2024 års start!
Leave a comment